The Marmite Experiment

Här händer det inte så mycket just nu, det är påsk så det är väldigt lugnt. Men om man känner sig ensam så är tydligen biblioteket stället man ska gå till, hade en jätte intressant diskussion om påsk med en brittik muslim och en amerikansk jude. Skönt med lite paus, jag har skrivit två uppsatser på en vecka (inte klara, men huvudparten av det) och min hjärna har helt gått i baklås, trots att det är roliga uppsatser! Jag har en kvar sen också, men jag ska försöka få klart de här två först... Men, en av de tjejerna som jag pratade med insåg att jag aldrig hade ätit Marmite, så hon gav mig en sån där söt liten burk som de har på restauranger. Här är i alla fall hur det gick:

Okej, så man äter Marmite på toast. Tydligen är det godast med bönor också, men jag hade inga.

1. Toast

2. Marmite, visst är den söt?

Den luktar rätt skarpt och är lite som tjock mörk sirap i konstisens.

3. Bred smör på brödet

4. Marmite + toast

Lite som smält choklad på toast, eller hur?

Men. Det smakade fasen inte som smält choklad. jag tycker ändå att jag kan äta det mesta, men det gick inte. Slängde allt.

Men smaken satt kvar! Så jag tröstade mig med lite hederligt jordnötssmör

 Slutsats: Det var skitäckligt.

Imorgon så är det Camebridge och Oxford boatrace i Putney! Så vi ska dit och kolla på intelligenta unga män i roddbåtar

All roads lead to Barnes

Kompis abstinens! Nu när jag har varit ute fyra dagar i rad så känns det så fasligt ensligt att sitta hemma och plugga... Men det behöver man ju göra (speciellt om man har 3 uppsatser att skriva), men nu åker alla iväg över påsk och det känns helt ärligt lite konstigt att inte vara hemma och äta målade ägg, memma och mammas hembakta bröd. Min klon får väl göra det åt mig istället...

Det känns så final på något sätt nu. Jag vet att det bara är påsklov, men snart börjar mina kompisar här åka hem och jag vill inte vara kvar här själv... Jag kanske kommer hem lite tidigare om jag får tråkigt. Skönt att man kan boka en biljett hem typ dagen innan om det skulle behövas - jag saknar ju er där hemma ! Bilder från Herräng, FB meddelanden från kompisar som man inte har hört av på ett tag, födelsedagar... Mn jag är ju bara här en gång så jag ska göra det bästa av det i alla fall! Jag tröstade mig med en ny profil bild och två lovade Skype samtal.

Här är i alla fall lite bilder från de senaste dagarna:

Jag hittade en fin bro att gå över. Men den andra sidan var lite läskig så jag gick tillbaka.

Alla vägar leder till Barnes. De har ett "Barnes trail" som går runt hela området. Har räddat mig ett antal gånger när jag har gått vilse....

Tadaa! På väg till Savoy Ball

Vodka Martini, man måste ju prova när man är i London. Den var för övrigt väldigt god.

Yay, mitt Social Programme gäng!

Yes, we can!

Jag har ganska snabbt insett att min syn på feminsim och kvinnor är ganska annorlunda från många av amerikanernas syn, men igår fick jag det bekräftat på ett ganska obehagligt sätt.

Vi hade varit ute på en jättetrevlig pubrunda och var på väg hem, klockan var väl typ 11, så inte jättesent. På bussen så satte vi oss längst bak, så att alla 5 kunde få plats bredvid varann. På sätet framför oss så satt det en man i 30 årsålder, definitivt full (med en flaska whiskey i handen) och med ett skärsår i pannan. (Sonja beskriver det här mycket bättre, ni får läsa hennes blogg istället)I alla fall, han frågade min kompis om hon kunde hålla hans cola, och han var läskig och full så hon sa nej. Upprepade gånger. Sen började han fråga var vi skulle gå av, och det ville vi definitivt inte säga och när vi ignorerade honom så gick han bara på mer och härjade om att han skulle slänga sin cola på oss för att vi ignorerade honom. På vägen ut så sparkade han till två av tjejerna, det lille kräket.

Jag tyckte inte att det var så farligt, han var rätt liten och tanig och för full för att kunna göra något; och ifall att så var vi fem mot en. Men mina kompisar, som är så tuffa och starka tjejer blev uppriktigt rädda och kände sig osäkra för att gå hem själva. Allihop sa att de önskade att vår killkompis hade kommit med, för då hade vi haft beskydd av en kille. Jag sa att det hade nog verkligen inte behövts, vi borde nog klara oss utan en kille i gruppen, men det är lite läskigt att de så snabbt sökte sig till beskyddet av en man, när vi var FEM mot EN. vad ska man göra för att stärka självförtroendet hos de här tjejerna ?

Jag är rätt liten, men jag har tränat lite kickboxning och kampsport, och jag räknar kallt med att någon hjälper mig om det spårar ur; betyder det att vi har så lite förtroende för mänskligheten?

Nottingham contd.

Bilden säger allt tycker jag

St Patty's contd.

Emelie och jag var ju tillS t Patrick's Day paraden, märklig och lååång parad.

De hade en drakballong, som blev lite närgången emellanåt....

....Strutsdräkter i guld....

...ananaser....

sköldpaddor som blåser såpbubblor och spelar discomusik...

Irland verkar vara ett märkligt ställe.

Men det får jag snart se för mig själv, jag har precis köpt flyg och buss biljetter till två veckor på en gård nära Cork i Maj! Ska bli så spännande! Lite läskigt är det ju, men någon gång måste man ju våga

Savoy

http://whatshouldwecallswingdance.tumblr.com/post/44112469243/when-im-getting-ready-for-a-vintage-night

Min fluga matchar till och med min klänning

Weekend of Victory

Vad dagarna går snabbt! Jag har haft mina sista lektioner, varit till sista Bop för terminen och börjat fundera på mina sista uppsatser. Jag måste snart börja boka biljetter till Irland också, men det känns fortfarande så avlägset så jag väntar nog med det ett tag. Den här helgen är min plan att bara ta det lugnt och göra roliga saker; sen börjar pluggandet och skrivandet på måndag

Nottingham

Dag 1:

Åkte iväg löjligt tidigt (steg upp halv 6...) för att ta bussen från Victoria station. Börjar bli bra på det där med bussar nu, men jag är jäkligt trött på dem. Så åkte vi och åkte och åkte i dimma, sol och moln i 3,5 h till Nottingham! Det är en sån fin stad, jag är helt förälskad.

Mycket gamla byggnader, allt inom promenad avstånd och många second-handbutiker.

Så efter att ha samlat på oss 111 kartor så gick vi och åt på ett ekologisk café

Och sen gick vi bara runt i staden och försökte orientera oss samt shoppade lite. Sen på kvällen gick vi till en pub och åt

Vi var även via ett museum för Justice, de hade en väldigt intressant utställning om Oscar Wilde, men även (såklart) en om Robin Hood.

Vi trodde faktiskt att det skulle vara mer Robin Hood fokuserat, men förutom att allt hette Sherwood- eller Robin Hood -  så var det mesta riktat till barn, vilket jag som mytologinörd tyckte var lite tråkigt. Men det fanns många möjligheter att klä ut sig.

Vårt fina hotell

Dag 2:

Nottingham Castle var först på vår lista 

Så vi gick dit direkt på morgonen för att utforska, och även titta på den välkända statyn (som tyvärr är rätt ful)

Slottet var ombyggt under 1800-talet eftersom det brann ner, men vi har i alla fall varit i Sheriffen av Nottingham's slott! Han var tyvärr inte där, men vi träffade istället en mycket trevlig museiguide som gärna ville berätta allt om konstverken.

Bland annat den här av Rossetti - Marigold

Utsikten var fantastisk, för slottet låg högt ovanför staden på en porös sten som tydligen var full av grottor. Men efter mitt förra grottbesök så avböjde jag att gå ner i dem...

Sen upptäckte vi att vi hade glömt Emelie's pass på hotellet, så vi fick skynda oss dit innan vi for iväg på vår spontana bussresa till Sherwood skogen. Den ligger en hel timme bort, men har ett eget turistcentrum. Bussen dit var lite krånglig, för de ropade inte ut stationerna så vi visste knappt var vi skulle gå av, men vi kom fram till slut!

Lille John och Robin Hood

Robin Hoods Major Oak. Det var enligt legenden här som han mötte upp med sina muntra män innan de stack iväg på äventyr

Allas vår Sheriff och Gisborne på väggen till Sherwood Visitor's Centre

Sen åkte vi hem igen och åt middag innan vi tog bussen tillbaka till London. 6 timmar spenderade vi på bussar den dagen!


Så i korthet: att åka till Nottingham var en dålig idé. Nu vet jag inte vart jag vill flytta; Nottingham eller Cardiff?

Det är Robin Hood jag vill ha!

I Nottingham med Emelie. Vi har utforskat staden och gått på tornjakt. Ännu inga spår av Robin Hood - bara rykten. Jakten/ äventyret fortsätter imorgon med Nottingham Castle och the caves.

Singin' in the Rain

Igår var en lååång dag. Började med att jag och Rachel for in till Trafalgar Square för att köa för dagsbiljetter till Macbeth. Vi var där en halvtimme innan och redan då var det en kö. De hade typ 10 biljetter, så vi fick inga... Så! Vi gick och köpte biljetter till Singin' in the Rain istället. Andra raden, långt till vänster - men ändå utmärkta platser i "the splash zone" - det här var ändå Singin in the rain. Den var så bra! Jag hade helt glömt den underbara humorn och de fantastiska dansnummren! Och man kunde se hur roligt skådespelarna hade det när de fick skvätta ner hela publiken. Tyvärr så gick min stol sönder (igen, Amanda och Yrla kommer ni ihåg tornerspelen?) men jag klarade mig ändå, men måste sitta väldigt stilla sista halvan av pjäsen....

Feminism

2 in 1 inlägg idag.

Har varit ute på puben med Kayla, vanligtvis så är det Izzy jag och Kayla som går ut på onsdagar, men Izzy var tyvärr sjuk idag. Men det är verkligen trevligt att ha en fast punkt varje vecka (Emelie, de ser fram emot att träffa dig nästa vecka) och bara hänga, snacka politik, killar och feminism över en öl/cider. Vi pratar rätt mycket om vikten av systerskap och att stötta varandra som kvinnor i ett patriarkalt samhälle. De här amerikanerna har rätt intressanta åsikter. För övrigt idag så har jag mest bara läst Dorian av Will Self (hemsk bok, men intressanta referenser till Alice i Underlandet) och kollat på Warehouse 13. Det känns som att jag borde plugga - men jag vet inte vad jag ska skriva mina uppsatser om ännu eftersom jag fortfarande har några klasser kvar...

Igår var jag ute och dansade - liveband, vilket alltid är kul! 

Maelstrom

Lite meltdown idag, men det var nog en bra sak för jag fick lite perspektiv på hela den sociala stressen här. Jag vet att det inte bara är jag, alla känner sig utanför och som att man missar något, men istället för att göra något åt det och bjuda in varandra så blir det små klickar där man håller sig fast så hårt man kan så att man inte hamnar utanför igen. Hårt klimat här, men lite i det fördolda - man jämför sig alltid med varandra, men om man pratar lite så inser man att alla är i samma situation. Det är bara lite svårt att alltid komma ihåg... Man blir så fokuserad på framtiden att man glömmer att leva i nuet. Men några saker med framtiden är bra i alla fall! Jag har fått kontakt med en gård på Irlands sydvästra kust om att komma dit och jobba i 2 veckor i maj! Ska bli så kul! Jag har drömt om det så länge! Sen kanske jag får möjligheten att uppfylla en annan dröm också; Yrla övertalade mig att söka jobb på Cirkus Scott... 

Wales

Så i helgen var jag alltå i Wales, närmare bestämt Swansea, Caerphilly, Monmouth, Big Pit, och Tintern Abbey. De har mååånga slott i Wales. Vi besökte ett och en ruin (Tintern Abbey) som tydligen inspirerade både Wordsworth och Turner. Det var en fantastiskt vacker plats, men vi hade bara en halvtimme på oss (tidsschemat var minst sagt hektiskt! Utom på bussen, alla avstånd var minst en timmer ifrån varann) och det var kallt och snöigt.




Vi började med att åka till en amfiteater, men den var rätt tråkigt, och alla var så trötta och sega på morgonen, så det var lite synd. Det enda roliga var rugbymatchen på andra sidan.



Slottet vid Caerphilly - åh vad jag skulle kunna bo där!






Någon kung (de har så många här) hade en god vän som bodde där. Jag tror att kungen var Edvard III eller II






Flaggan






Man kunde gå in i slottet också, och klättra upp i tornen - väl värt ett besök, men walesiskan är ett komplicerat språk, så jag vet inte om jag skulle kunna uttala namnet helt korrekt. Jag får det alltid att låta som Carefully
















Sen besökte vi ett folkmuseum som är lite som Hermas/Skansen - originalbyggnader och lite djur och affärer. Fick mig att längta hem.














Dagsgamla lamm, så söta!






Affären. Jag skulle inte ha något emot att jobba här! De hade speciella walesiska kakor, som är lite som engelska muffins med russin och smet i, underbart god. Jag äter en nu och dricker te.




Efter det så åkte vi in till Swansea för att övernatta. Jag och Sonja delade rum, och kl 7 så mötte vi upp de andra i vårt gäng och drog ut och åt. Vilken prtystad Swansea är! Och tydligen har den och Port Talbot producerat en hel del kändisar, bla Catherine Zeta-Joens och Anthony Hopkins. Vi var dock itne beredd på party så vi gick och åt. Tyvärr så var Eddie Rockets (<3) fullsatt (och det finns bara på Irland och i Swansea!!! ) men vi hittade en annan trevlig diner med 50-talsmusik och trevliga servitörer, så vi åt där och gick sen vidare och drack en drink på en pub innan vi gick hem för att sova.









Dag 2




¨

Såna fantastiska landskap! Jag vill bo i Wales....
















Den enda tullbron kvar i England (de tar inte tull, men de har huset kvar) en av tre i Europa.






Big Pit! Visst är vi fina? Iförda obligatorisk och autentisk utrustning for vi ner under jorden. Det gör jag aldrig om. Om jag inte skulle snubbla över legenden om Kung Arthur (att han sover i en grotta någonstans i Wales, nära amfiteatern enligt legenden) då skulle jag genast gå!






Tintern Abbey