Shepherd's Bush

Rachel ställde in vår Richmond Park promenad så jag såg framför mig en tråkig dag utan något att göra... Så jag städade rummet och tänkte att jag skulle tvätta. Dålig ide. I am a creature of habit som det heter, så jag använder alltid samma maskiner, och idag var de inte på min sida = torktumlaren funkade inte och jag vägrar betala mer pengar för att torka mina kläder, så mitt rum har tygtapeter för tillfället. Fuktiga sängkläder, härligt. Not.

Men. När jag hade hängt upp allt och inte hade något mer att göra så ringer telefonen! Och den här gången var det inte någon som hade ringt fel och undrade vart jag ville ha the septic tank placerad (Ja. Det har hänt.) Nej, den här gången så var det min kusin Daniel. Han bor en bit utanför Ipswich, och jag ska hjälpa honom att flytta ner till London imorgon, så han var ner med det första lasset idag och hade liksom jag tråkigt, så vi gick och åt lunch i Shepherd's Bush. Trevligt trevligt. Tills hans telefon blev stulen... Nu kommer jag att vara paranoid i en vecka (efter det befinner jag mig på en isolerad halva av Irland).

Sen mötte jag upp med Izzy - hon åker snart hem och är en av mina närmaste kompisar här på uni (hon bor i min korridor) så det kommer att bli tomt! Vi firade av henne i köket med en flaska vin och girltalk.